Platser

(För er som läst ut Erik Johannesson. Varning för spoilers!!!)

 
Risbyslätt
Erik Johannessons hemby Risbyslätt är till förväxling lik verklighetens Ljungbyhed. Precis som i Risbyslätt finns där ett fik med röd neonskylt, ett gatukök som sprider flottigt stekos över närbelägna gator och torg, en röd tegelskola med såväl skötsamma som vanartiga elever, ett mopedburet ungdomsgäng förvånansvärt likt "Risbyslätt Kickerz", en frisörsalong vars namn ordvitsigt anspelar på en numera nedlagd flygflottilj, en affär som går under namnet "Lokalföreningen" och som har ett minst sagt brett sortiment, samt - naturligtvis - traditionsenlig tomteritt på julaftons förmiddag. Är man uppmärksam går det till och med att upptäcka nyfikna fru Larssons verkliga motsvarigheter, oftast sittande på en bänk utanför det hus som tjänat som förebild för Eriks barndomshem. Och höjer man blicken något kommer man med största sannolikhet att se det fönster från vilket Erik hoppade ut en vacker men sorglig sommarkväll 1983. Även Elektras hem kan beskådas, om man vet var man ska leta...

Till bildsidan >>

Ljungbyhed på Wikipedia >>
 
Klätten
Precis som Risbyslätt är en sorts spegling av Ljungbyhed, är Klätten en karikerad bild av verklighetens Klippan. För den som vill ta ett rejält kliv in i Erik Johannessons miljöer är en promenad i Klippan verkligen att rekommendera. Platser av särskilt intresse är HSB-husen strax öster om järnvägsstationen (Eriks lägenhet), området direkt väster om vårdcentralen (Solgården), och det centralt belägna Allétorget (Stentorget). Att följa Erik på hans Via Dolorosa är också mycket enkelt: den ödesdigra rutten finns återgiven med korrekta gatunamn i boken.

Se karta över Eriks sista promenad >>
Till bildsidan >>
Klippan på Wikipedia >>
 
Djupe Skreva
Djupe Skreva är namnet på ett naturskönt område runt en djup ravin som mynnar ut på Sydåsens norrsida, men det var också namnet på det turisthotell med vidhängande dansbana som låg just där åsen på allvar börjar höja sig upp över den omgivande slätten. Hotellet hade sannolikt sin verkliga storhetstid mellan 1930 och 1960, men var i drift ända fram till 1977 då det som bekant totalförstördes av en häftig brand orsakad av Eriks mamma Kerstin. Området låg sedan orört under lång tid - hotellet byggdes aldrig upp igen och de svartnade betonggrunderna gömdes av åsens grönska.
Verklighetens Djupe Skreva - som ju egentligen heter Klöva Hallar - uppvisar stora likheter med det danspalats som förekommer i Erik Johannesson. Det öppnades 1930 och blev snabbt en av Skånes mest kända nöjesmetropoler. 1977 brann det ner till grunden i en nattlig eldsvåda som enligt uppgift syntes vida omkring. Platsen låg sedan orörd fram till 1997, då Västra Sönnarslövs Bygdeförening köpte tomten och påbörjade en omfattande restaurering. Bland annat byggdes en ny dansbana samt en festlokal på de gamla ruinerna. Idag är Klöva Hallar åter ett välbesökt nöjesetablissemang, fast i mycket mindre skala än under guldåren i mitten av 1900-talet. Åk gärna dit en sommarkväll för att uppleva samma magi som den Kerstin förfördes av; skogens dofter och utsikten över slätten med de slingrande dimslöjorna i sänkorna längs Rönneå.

Scenen där Erik kommer till det övervuxna resterna efter turisthotellet är inte helt och hållet tagen ur luften. En tidig sommarmorgon i slutet av 80-talet passerade jag och min bror platsen under en "åsvandring" och det gav mig ett mycket starkt minne av svartnade stenpelare och rostiga kedjor, dolda under unga bokar och stickiga vildhallonsnår. En halvt bortglömd relik som gjord för diverse övernaturligheter...

Till bildsidan >>
Klöva Hallars hemsida >>
 

Sydåsen

Sydåsen är en bred urbergshorst med ganska branta sidor som sträcker sig i sydostlig-nordvästlig riktning genom nordvästra Skåne. Mest består den av gammalt odlingslandskap och stora bokskogspartier, men en och annan modern granplantering förekommer också. För den som lever på slättlandskapet norr om åsen är den ständigt närvarande som en mörk skugga i fonden i söder. Och färdas man längs landsvägen mellan Djupe Skreva och Risbyslätt är det lätt att se åsen som en väldig framvällande våg av sten och skog; lite som en frusen urbergstsunami, om man så vill. Sydåsen bjuder på många rent trolska miljöer, även för den som inte har ett genuint naturintresse. Den är helt enkelt en plats där stora ting kan äga rum...
Sydåsen heter i verkligheten Söderåsen. Trots namnbytet är bokens beskrivning av Sydåsens miljöer helt och hållet autentiska - en del av berättelsen är till och med skriven på plats; dock inte i Klöva Hallar (Djupe Skreva) utan i Skäralid och Klåveröd.

Till bildsidan >>

De lokala turistbyråernas hemsida om Söderåsen >>


 
 
© Hans Svensson 2011